Lärarstudentbloggen

Här bloggar lärarstudenter om livet som student och framtidens skola

Visa rutor

En kurs i verksamhetsutveckling på KPU

Det har gått en månad nu sen jag senast skrev här på bloggen. Under denna månad har vi lärarstudenter på Kompletterande pedagogisk utbildning VT19 haft en kurs i verksamhetsutveckling inom skolan. Skollagen nämligen ger skolors huvudmän ansvar för att ”kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.” Jag kan medge att jag var till stor del tveksam till nyttan av en kurs i verksamhetsutveckling. I dagens pressade skola, tänkte jag, hur ska man ha tid att bedriva systematiskt kvalitetsarbete som är värt namnet?

Analysera utvecklingsprojekt

Men jag var mycket förvånad över det arbete som sker ute på skolorna. Vi studenter fick nämligen i uppgift att hitta och analysera genomförda utvecklingsprojekt. Projekten var mycket olika, till exempel om ordning i klassrum, hållbar utveckling och lässtrategier. Ändå hade alla de gemensamma dragen att identifiera förbättringsmöjligheter och testa någonting nytt. Iband lyckas man, och ibland inte, men alla gånger har man lärt sig någonting och vågat dela med sig till alla.

Inspiration för framtiden

Jag tar med mig några guldkorn från utvecklingsprojekten och stoppar in dem i min idélåda för att använda senare, och tackar tyst alla fina lärare där ute i den gemenskap som jag håller på att bli en del av.

/Amanda Morrill  

Spara goda idéer!
december 9, 2019

Inlägget postades i

Ämneslärarstudent Lund

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Tips från lärarstudenter om hur man klarar sig som lärarstudent i den svenska skolan

Termin 2 av Kompletterande pedagogiskt utbildning har passerat mittpunkten, vilket betyder att jag har kommit exakt halvvägs genom programmet!

Mina klasskamrater och jag har nu kommit tillbaka från vår andra omgång verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med massor av spännande, ibland utmanande, och mestadels lärorika erfarenheter att dela med sig av. Men det kan vara svårt att navigera relationen mellan elever och handledare.

Tips till lärarstuderande

Här kommer några tips från mina kurskamrater i KPU efter sin andra omgång VFU:

”… be att få titta igenom undervisningsmaterialet innan själva VFUn, så man vet vad som väntas och på vilken nivå böckerna är”

”Mitt tips är att aldrig gå med på att vikariera under vfu-tiden utan att få betalt.”

“ Min är att inte gå in i diskussioner med eleverna när en konflikt uppstår. Och att inte ta deras gnällande personligt.”

”… våga säga ifrån om man anser att ens handledare har orimliga krav gällande lektioner”

Lycka till till alla mina med-lärarstuderande där ute på er VFU 🙂

Med vänlig hälsning/Amanda

december 3, 2019

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

En blivande lärares syn på lågaffektivt bemötande

Som den verkar göra då och då har debatten om lågaffektivt bemötande blåst upp i media igen. Som lärarstuderande har jag följt debatten i olika mediekanaler och försökt reda ut vad jag som blivande lärare tycker om denna omstridda metod.

Ett inslag i lärarutbildningen

Under lärarutbildningen har jag och mina klasskamrater undervisats om lågaffektivt bemötande, och Bo Hejlskov Elvéns bok Beteendeproblem i skolan har ingått i kurslitteraturlistan. Jag har, som nämnts, följt debatten som pågår nu i media med stort intresse. Trots det känner jag inte att jag kan så jättemycket om metoden – eller förhållningssättet? – lågaffektivt bemötande. Handlar det om att lärare ska göra sig underlägsna, som vissa hävdar? Eller är det ett kraftfull ledarskapsverktyg, som andra framhåller?

Bygga en egen uppfattning

Som blivande lärare vill man ta med det bästa från vetenskap och beprövad erfarenhet i klassrummet. Man vill veta vad som fungerar inom ramen för de lagar och riktlinjer som skolan lyder under. Samtidigt kan man bli vilseledd genom medias och politikens hårda och ofta svartvita skildring av vissa ämnen – till exempel lågaffektivt bemötande. Någonstans i detta myller måste man våga bygga en egen uppfattning.

För eller emot?

Så var står jag då nu? Är lågaffektivt bemötande en mirakellösning eller ett misstag? Det tråkiga svaret är, jag vet inte. Det är komplicerat. Det beror på. I varje undervisningssituation – för att inte tala om ute i korridorerna, i matsalen eller ute på rast – finns det en mängd faktorer som inte låter sig enkelt renodlas till ett gäng fasta principer eller enkla förhållningssätt. Vi pratar, trots allt, om en verksamhet som byggs upp kring relationer, det mellanmänskliga. I min mening ligger det i professionens uppdrag att styra detta samspel, och lärare ska tillåtas detta handlingsutrymme. Med stöttning, så klart, av kollegor, lärare och elevernas vårdnadshavare. Det är upp till varje lärare att avgöra om och hur lågaffektivt bemötande passar in i deras klassrum.

 

 Som ny lärare tar jag gärna emot alla tips och tricks som jag får – med en nypa eller två salt 😉

november 9, 2019

Inlägget postades i

Ämneslärarstudent Gymnasieskola Lund

Kommentarer

1 Kommentar Lämna en kommentar

Elefanten i rummet (eller, för att vara mer exakt, bloggen)

Ja det är något som ekar i sin frånvaro har på bloggen. Ett ämne som jag har velat undvika men som jag känner att jag kanske borde konfrontera.

Nedskärningar.

Ja, det är ingen hemlighet att skolväsendet brottas med ett tufft ekonomisk läge. För bara några veckor sen organiserades ”skolmarscher” runt om i landet för att protestera mot nedskärningar i de kommunala budgetarna riktade till skolan. Jag var på plats den regniga dagen för protesten i Lund och stämningen var lika nedslående som vädret.

Ett hot som alltid finns med

På den skola jag praktiserar är den ekonomiska realiteten närvarande, ett hot som ständigt finns med i bakgrunden. I lärarrummet pratas det om vilka anslag man får behålla till nästa år och vilka som ska ryckas bort. Skolledarna påminner arbetslaget om att vara sparsamma med resurserna på stormötet. Eleverna är medvetna om läget men knappast bekymrade – de har trots allt inga andra erfarenheter att jämföra med, och inte heller mycket val.

Ett problem för hela landet

Skolan jag praktiserar på är så klart inget isolerat fenomen. Sveriges kommuner kämpar med ett tufft ekonomiskt läge. I nyheterna kan man läsa om den praktiska verklighet som börjar synas runt om i landet. I Lund kan man läsa om större klasser och inga vikarier vid sjukdom. I Skövde får personal swisha för sitt kaffe. I Salem försvinner lärartjänster. Jag hade kunnat fortsätta. Men budskapet är att det inte går att komma ifrån besparingarna inom skolan.

Vart är vi på väg?

Som en lärarstuderande på väg in i yrket, som en framtida kollega i en lärarkår som lider, och inte minst som förälder till ett barn som precis bara börjat sin resa genom skolsystemet, undrar jag var gränsen går. När ska vi som samhälle säga stopp, vi kan inte spara mer? Det är bara att vänta och se. Och inte vara rädd för att stirra nedskärningselefanten i ögonen.

/Amanda Morrill

Nedskärningselefanten besöker bloggen

Tiden utmanar i den svenska gymnasieskolan

Tiden utmanar i den svenska gymnasieskolan

Berättelser ur en lärarstudents vfu-vardag:

Eleverna sitter med huvudena böjda över pappret med övningen, tio minuter har redan gått och de flesta har bara hunnit halvvägs. Ska jag kapa övningen här? Skippa sista uppgiften? Fortsätta nästa lektion? Lektionens minuter rinner genom mina fingrar…

Tio flikar öppna i webbläsaren. Bilder, text, frågor läggs till på Power-Point:en. Slides adderas, tas bort. Jag tittar upp från datorn och ser att nästa lektion ska börja snart. Att göra färdigt presentationen får vänta tills senare…

Vi får börja med filmen redan nästa vecka, säger handledaren. Denna klass missar en av sina lektioner på grund av planeringsdag. Då hinner vi inte läser texterna, tänker jag högt…

Konkurrens om tid och uppmärksamhet

Tiden är en bristvara på en gymnasieskola. Ditt eller dina ämnen, hur viktiga du än tror de är, är bara en av elevernas många kurser. Det är mycket som ska hinnas med, men bara så många timmar på en dag, både för eleverna och läraren.

Så hur får man tiden att räcka? 

Det är mycket som sägs kunna lösa lärares tidsbrist. Fler undervisningstimmar i ett ämne. Bättre ordning i klassrummet. Lärarassistenter. Men mycket av det ligger utanför lärarens – och en lärarstudents – händer.

Det finns ändå vissa saker man kan göra för att se till att tiden inte rinner iväg:

  • Planera väl: kom förberedd till lektionerna – men var ändå flexibel för alla planer behöver ibland ändras.
  • Ge tydliga instruktioner: gör eleverna medvetna om hur lång tid du förväntar dig att en aktivitet ska ta, och uppmärksamma dem på när tiden är snart slut.
  • Skriv listor för dig själv! Organisera dina tankar och ha för vana att skriva ner detaljer.
  • Återanvänd lektionsplaneringar: använd dig av tidigare planeringar, både dina egna, kollegornas och från internet. Gör dem till dina egna!  

Mitt bästa råd är ändå att vara beredd på att släppa kontrollen över tiden när det uppstår ett gyllene ögonblick i klassrummet som blir som bäst när man låter det utvecklas i egen takt. Lärande handlar trots allt inte om att hålla sig till sina planeringar, utan om att skapa möjligheter för elevernas lärande.

/Amanda Morrill


En verksam lärares informationskanaler

Här ute i det verkliga livet är det ingen som serverar de senaste nyheterna eller forskning inom skolsverige på fat. Hur håller då den verksamma läraren sig uppdaterad?

Tidningar

De två fackförbunden har varsin tidning som kan läsas online:

Vill man ha sina nyheter samlade på ett ställe finns Skolportens hemsida. Skolporten drivs av ett företag inriktad på omvärldsbevakning och fortbildning för verksamma inom skolan.

Nyhetsbrev

Enligt mina handledare och övriga lärare i lärarrummet är nyhetsbrev från epostlistor en viktig källa.

Hos Skolporten kan man prenumerera på nyhetsbrev där man även kan ställa in hur ofta man vill få dem samt inom vilken skolform, ämne och yrkeskategorier man jobbar.

Man kan även prenumerera på nyhetsbrev från fackförbunden och deras tidningar samt myndigheterna inom skolan:

Podcasts

Vill man lyssna på nyheterna kan man hitta många bra podcasts inom skolområdet. Skolporten har sammanställt en lista här.

Sociala medier

Passa också på att like:a eller följa dina favorittidningar eller fackförbund på sociala medier.

Fika

En viktig erfarenhet från praktik är dock att den bästa omvärldsbevakningen sker vid fikabordet 😉

Har jag missat några viktiga kanaler får ni gärna skriva om dem i kommentarsfältet!

/Amanda Morrill


Praktiken är igång!

Första veckans praktik är avklarad. Till min glädje har jag fått träffa många av eleverna från förra terminen, och eleverna kommer faktiskt ihåg mig från vårterminen!

Varm i kläderna – bokstavligt talat

I veckan har jag bjudit på tre lektioner i Engelska 6 med tre olika gymnasieklasser. Jag har blivit varm i kläderna, bokstavligt talat. Det är mycket mer ansträngande än det ser ut att ständigt vara i rörelse under ett 80 minuter långt lektionspass! Jag skiftade hastigt mellan att skriva på tavlan, dela ut papper och gå mellan de viftande händerna – och så klart passade jag på att återkoppla med handledaren när en lugn stund presenterade sig.

Tillbaka i lärarrummet har jag suttit med den kommande veckans lektionsplanering. Det slår mig återigen hur kreativ lärargärningen faktiskt är. Inom det engelska ämnets kursplan finns det en hel värld av språk, skrivande, kultur och litteratur att upptäcka. Vad tar vi oss an nästa vecka?

MVH/Amanda Morrill

 

Kan jag hitta inspiration till nästa veckas Engelska 6-lektioner på mitt skrivbord?

Vem ska handleda oss lärarstudenter?

Lärarstudenter behöver träna på yrkets praktiska färdigheter

Lärarnas Riksförbunds kartläggning av villkor för VFU-lärare

Den verksamhetsförlagda utbildningen, eller VFU, framhålls ofta som den viktigaste delen av lärarutbildningen. Ändå finns det brist på praktikplatser. I Skolvärlden kan man läsa om Lärarnas Riksförbunds kartläggning av villkor för VFU-handledare. Det är ganska dyster läsning. Det finns en enorm variation i om och hur mycket tid lärarna får för att handleda studenter, om de får ta del av den ekonomiska ersättning som skolorna får för att ta emot VFU-studenter, och om handledarskapet är meriterande för karriären.

VFU lägger grunden

Under utbildningen till lärare används VFU-erfarenheterna för att reflektera över praktiken, hitta exempel från verkligheten och som inspiration. Det är lätt att märka att vi lärarstudenter har väldigt olika erfarenheter från praktiken. Till viss del är det en naturlig reflektion av den variation som finns bland skolor, lärare och arbetsplatser – men en stor del speglar den variation i villkor som lärarhandledare jobbar under.

Slumpen avgör var man hamnar

Som en lärarstudent som står inför en ny praktikperiod är det ovissheten som skapar mest oro. Kommer universitetet hitta en praktikplats åt mig som matchar min inriktning och mitt ämne, och som samtidigt ligger inom rimligt pendelavstånd? Kommer min handledare ha tid för mig? Hinner vi ha återkoppling innan och efter lektionerna?

Jag har haft tur att hamna hos handledare som är engagerade, som tar sin tid med mig och som tar sitt uppdrag på allvar – och ännu mer tur som får återvända till dem för alla tre praktikperioderna under min VFU. Men det ska inte vara tur som avgör om man får en bra praktikplats, med tanke på hur viktig del av utbildningen den är. Lösningen är att förbättra lärarnas villkor när de tar emot lärarstudenter – och förbättrade villkor generellt – för att värna om likvärdighet och kvalitet i lärarutbildningen.

/Amanda Morrill

oktober 1, 2019

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Likabehandling på agendan

Termin 2 på KPU tar upp skolans likabehandlingsarbete

Lagtext och rättighetsdeklaration – en värdegrund att stå på

Första veckan av en ny termin på lärarutbildningen börjar med en pang. Efter en kort introduktionsföreläsning om kursplan och terminsupplägg kommer vi snabbt in på veckans tema – likabehandling och skolans värdegrundsarbete. Under en genomgång av gällande lagar, barnkonventionen och Salamancadeklarationen vävs gruppdiskussioner och övningar in.

Att utmana normen

Vi blivande lärare utmanas att inte bara smälta ämnets stoff men också att se på oss själva med en kritisk blick. Vilka normer är det som råder i de klassrum vi har suttit i som elever, vikarie eller lärarpraktikant? När har vi blivit uppmärksammade på att en norm har överträtts – och hur kändes det? 

Likabehandlingsuppdraget – en smärtsam process som aldrig tar slut?

Den djupaste sortens lärande är ofta en omvälvande process där man måste omvärdera sin verklighet och justera sin världsuppfattning. Det är en stundtals smärtsam process. Samma sak som vi nu går igenom ska vi som lärare handleda våra elever genom i skolans likabehandlingsuppdrag. Och som normkritisk pedagog måste man vara öppen själv; det är en lärandeprocess som aldrig tar slut. Lika bra att vänja sig vid det nu 🙂

 

/Amanda Morrill

september 7, 2019

Inlägget postades i

Ämneslärarstudent Lund Terminstart

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Skola, utbildning och lärarskap – en allmän samhällsangelägenhet?

Utbildningsvetenskap: ett hett ämne

Till skillnad från andra ämnen som jag har läst tidigare, behandlas utbildningsvetenskap och utbildningsväsendet ofta i media. Inte konstigt kanske, eftersom det finns tiotusentals lärare och miljoner elever som varje dag stora delar av året tillbringar sin vardag i skolans värld. Bara under det dryga halvår jag läst hittills har flera fall och debatter med skolanknytning dykt upp i media. Några exempel:

Lärare: ett yrke under utveckling

Jag hade kunnat fortsätta. Och visst är det roligt att göra inträde i ett ämne och ett yrke där det finns ett stort samhällsintresse. Tyvärr har mycket av uppmärksamheten en negativ klang – vilket kan vara nedslående för någon som tar sitt första tentativa steg in i läraryrket. Men sen kommer jag på att de allra flesta debatter handlar om att utveckla, driva fram och förbättra förutsättningar för skolor, elever och lärare. Och visst är det härligt?

Att lyfta fram det positiva inom yrket

I denna blogg vill jag lyfta fram aktuella debatter och händelser med påverkan på läraryrket och lärarstuderande, och jag kommer säkerligen inte ha svårt att hitta material. Men jag vill ge särskild uppmärksamhet åt det positiva med ämnet och yrket. Det var, trots allt, inte en föreläsningssal full med trötta och uppgivna lärarstuderande som kom tillbaka efter första praktikperioden min första termin – tvärtom ett gäng studenter som hade hittat kraft och förnyat intresse från sina erfarenheter i fältet.

/Amanda Morrill

september 3, 2019

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Kurslitteratur på ämneslärarprogrammet – vilka böcker ska man köpa?

Studentlitteratur termin 2 KPU

För de flesta studenter betyder terminsstart en smäll i plånboken. Hundratals kronor – ibland tusentals – ’bortkastade’ innan man ens har fått sin första CSN-utbetalning.

Jag gick igenom kurslitteraturlistan för KPU termin två och är lättad att hitta några böcker från förra terminen. Lärande skola bildning, en antologi från förra terminen, gör en stor comeback och det ser ut som att vi kommer att få läsa färdigt boken innan programmet är klart. Dessutom finns det några digitala resurser från Skolverket och Skolinspektionen.

Stor andrahandsmarknad på kurslittertur

En stor fördel med ämneslärarutbildning och utbildningsvetenskap är att det finns många kurser och program vid Sveriges universitet och högskolor – vilket betyder en stor andrahandsmarknad. Bra platser att leta är:

  • Facebook: Det finns ett antal säljes-och-köpes-grupper på Facebook.
  • Blocket: Kanske var en mer aktiv marknad för kurslitteratur när jag började på universitetet för 10 år sen än den är nu, men ändå värt att kolla.
  • Campusbokhandeln: Den lösning som jag har utnyttjat mest. En bok i nyskick säljs för 80% av nypris. Säljaren får alltid 70% av försäljningspriset.
  • Via vänner: låna eller köpa!
  • Ny: Den dyraste lösningen som helst bara ska användas efter att alla andra vägar inte har burit frukt.

Sök på bokens titel, eller ännu bättre ISBN-siffran vilken är unik för varje upplaga (hälsar före detta bibliotekarien ;-)). Det gäller att vara ute i god tid när man ska köpa på andrahandsmarknaden, helst i början av augusti. Desamma gäller när man sen ska sälja. Jag har redan sålt mycket av litteraturen från termin ett, vilket ger ett välkommet tillskott när jag köper denna termins böcker.

Uttnyttja bibliotekets referensexemplar

Skaffa dig vänner som går terminerna före dig i programmet och fråga dem vad som är viktigt att köpa och vad man kan skippa, eller fråga väldigt snällt terminens lärare om det går att skaffa en äldre upplaga. Dessutom ska all kurslitteratur finnas tillgänglig som referensexemplar på fakultetsbiblioteken. Tyvärr är det svårt för mig som småbarnsförälder att sitta i biblioteket dagarna i ända, så det får bli köpes för denna mogna student.  

När jag har skaffat all kurslitteratur på listan drar jag en lättnads suck. Nu är det bara att sätta igång och läsa.

/Amanda Morrill

augusti 25, 2019

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Porträtt av en lärarstudent

30+, gift, småbarnsförälder med två examina och arbetslivserfarenhet redan i bagaget

En kortare väg in i läraryrket

Kanske inte bilden du först tänkte på, men jag sticker inte alls ut här på Lunds universitets kompletterade pedagogiska utbildning, där de som redan har ämneskunskaper kan komplettera tidigare högskoleutbildning med studier i utbildningsvetenskap och praktik. Programmet omfattar tre terminer och leder till ämneslärarexamen med inriktning åk 7-9 eller gymnasiet.

Utbildningsvetenskaplig kärna

Jag börjar till hösten termin två av tre i den utbildningsvetenskapliga kärnan, som studierna i utbildningshistoria, pedagogik, didaktik, pedagogiskt ledarskap med mera heter på lärarstudentjargong. Den utbildningsvetenskapliga kärnan är densamma oavsett inriktning på tidigare ämnesstudier– blivande engelsklärare som jag, men även svenska, moderna språk, matte, biologi, fysik och kemi och kombinationer därav. Mina programkompisar är före detta ingenjörer och forskare som har hittat en ny karriärväg, men även yngre studenter som länge har velat vara lärare men valde att ta sina ämnesstudier innan de började på lärarutbildningen. En härlig gemenskap som berikar i sin mångfald.

Praktik ger inspiration

Som student på kompletterande pedagogisk utbildning har jag redan fått praktisera på en gymnasieskola här i Lund. Att tidigt under utbildningen komma ut och möta elever och få prova på undervisning bekräftade för mig att jag var på rätt väg och ger en mersmak som gör att jag ser fram emot att få börja en ny termins studier. Andra praktikperioden börjar redan i oktober och jag kommer att få följa mina handledare under fem heltidsveckor. Ovärderlig inspiration och erfarenhet för en blivande lärare!

I denna blogg kommer jag att skriva om min fortsatt resa mot ämneslärarexamen, livet som en lite mogen lundastudent och allmänt om utbildningsvetenskap och utbildningspolitik i Sverige och utomlands – kommer att bli kul!

Är du intresserad av att veta mer om Lunds universitets kompletterande pedagogisk utbildning? Läs mer här.

/Amanda Morrill

augusti 21, 2019

Inlägget postades i

Ämneslärarstudent

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Äldre inlägg