Varför Island?

För att ta det helt från början kan man väl med enkelhet säga att jag ända sedan beslutet om att börja studera på allvar (läste två terminer med mycket intressanta, fristående kurser vid Uppsala universitet under 2009, mer om det någon annan gång!) varit inställd på att läsa minst en termin utomlands. Eftersom jag nu valt engelska och svenska känns det ju spontant som att det förstnämnda ämnet borde vara det jag också reser till ett annat land inom, och då det är mitt ingångsämne skulle resan i så fall göras under termin nr 7 på utbildningen, när man med inriktning mot gymnasiet läser tredje terminen i sitt ingångsämne. I höstas, när jag var på termin nr 3, fick jag dock idén om att sticka redan termin nr 5 (den som för mig kommer härnäst) och då under min tredje termin inom svenskan. Lite rörigt, jag vet, men jag tror nog ni hänger med!

Så, vad tar man sig till om man vill läsa svenska utanför Sverige, och då hitta kurser som inte ligger på SFI-nivå och som ungefär kan ersätta det man skulle läst hemma eller åtminstone är hyfsat relevant för utbildningen? Efter en del forskning på området kom jag fram till två realistiska alternativ. Det ena var att söka till Helsingfors universitet, där en mängd olika kurser och program ges på svenska, vilket förmodligen hade gett mig väldigt breda valmöjligheter. Nog för att jag helt ärligt väldigt gärna skulle vilja uppleva bastukulturen och den finska rivieran, men idén brädades ganska omedelbart av alternativ nummer två. Gejsrar, glaciärer och ett språk som liknar alviska var helt enkelt för svårt att motstå. Värt att nämna är också att Haskóli Islands hade ett till synes mer intressant urval av kurser inom de nordiska språken – däribland fullproppade kandidatprogram i både norska, danska och svenska – ett ämnesområde som ligger mig varmt om hjärtat och till stor del ligger till grund för mitt utbildningsval här hemma.

Sammanfattningsvis kan man säga att utbytesstudier på Island har blivit lite av ett wild card i min utbildning. För ett år sedan hade jag inte en tanke på att försöka göra en termin utomlands redan inom svenskämnet. Men med en aldrig falnande reslust och ett starkt intresse för lingvistik i största allmänhet har jag alltså tagit chansen att åka iväg några månader och få snacka både isländska, danska, norska, svenska och engelska. Med lite tur kanske också något jätteudda språk som endast talas av urinvånarna på en ö i Mikronesien samt deras första utresande utbytesstudent någonsin, som precis som jag valde just Island av alla ställen. Intressant så det förslår!

Det här inlägget postades i Ämneslärarstudent, Svenska. Bokmärk permalänken.

Skriv en Kommentar

* Obligatoriskt