Ena sidan av debatten buar, andra sidan hyllar förslaget. Någonstans i mitten står en lärarkår och ser sig förbryllat om. Själv, som lärarstudent känner jag mig kluven.
Det som känts som flera årtionden av diskussioner inom svenska skolan, har nu blivit en direkt aktion. Förslaget, att skaffa ett ordningsbetyg för elever i högstadiet och gymnasiet har i skrivande stund en majoritet i riksdagen.
Jag ser inte det hela som ett nollsummespel. Klart att studiero och arbetsmiljö är relevanta frågor som måste diskuteras och utvärderas runt om i landet. Samtidigt så vet jag inte helt säkert vad förslaget skulle leda till konkret, annat än fler arbetsuppgifter som man som lärare ska få in i ett schema som är fyllt sen länge.
Så om vi tittar lite närmare på vad en implementering skulle innebära, vad ser man då? I Dagens Nyheter beskriver Roger Haddad, vice ordf. i utbildningsutskottet, vad som kommer att gälla. Så, för att ordningsbetyget ska påverka en enskild individ ska följande först hända:
- Högstadie-/gymnasieskolan själv måste välja om omdömet ska användas
- Efter det, så är det frivilligt för individuella lärare att skriva ett omdöme eller inte
- Om det då skrivs så blir omdömet ”en bilaga till terminsbetygen. De ska alltså inte tas med i slutbetygen”.
Alltså: om en stökig elev ska få ett omdöme skrivet om sig så ska den alltså: (1) gå på en skola, vars ledning har valt att använda omdömet, (2) Ha en lärare som har tid, har viljan och har valt att skriva ett omdöme som (3) inte kommer påverka slutbetyget.
Vi vet inte säkert hur det kommer att implementeras. Vi vet inte heller hur det kommer användas. Jag vet inte själv hur jag ställer mig till det, men jag hoppas att jag kan ha belyst varför det kanske inte är en fråga om ett okritiskt ”Ja” eller ”Nej” när man frågar sig om det här faktiskt kommer hjälpa. Sen så finns det i nuläget ingen information om hur bedömningen skulle ske. Om två arbetskollegor har fritt fram att tolka formuleringarna så kan begreppet ”gott beteende” skilja sig vitt och brett, till elevernas förvirring. Om det är standardiserat från centralt håll så riskerar kriterierna att bli för fyrkantiga för att effektivt kunna användas.
Tankarna går vidare till vad anledningen kan ha varit att just den här versionen av förslaget står på agendan. En elev som redan är bråkig, stör lektionerna och inte bryr sig om betyget i ämnet rasar, bryr den eleven sig om ett omdöme? Som inte kommer påverka slutbetyget dessutom? Om det används tidigt kan det ses som en varningsklocka för en elev vars studiemotivation eller fokus bör jobbas på, men bör inte detta ske redan via mentors- eller lärarkontakten?
Som det ser ut nu så verkar det få rollen av en sorts varning, en hänvisning om att eleven kan uppfattas som ”stökig” eller ”bråkig under lektionstid”.
Sammanfattningsvis, så hoppas jag att jag som en nykläckt lärare (om tre år…) kan komma ut i en arbetsmiljö som är hanterbar, både för mig och mina elever. En arbetsplats där jag får lov att lägga mitt fokus på lärandet.
-Oskar Wahldén
Källor:
https://www.dn.se/nyheter/politik/skriftliga-ordningsbetyg-i-skolan-har-fatt-majoritet-i-riksdagen/
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7190526