Hem-hemma äter vi frukost tillsammans. Vid bordet pratar mitt frukostsällskap lite löst om dokumentation kopplat till något de läst i tidningen och till sina jobb. Jag tar en klunk kaffe till. Tänker på diskussionen om lärarassistenter och funderar över om jag ska tillägga något. Förblir tyst. Tycker spontant att det känns jobbigt att vi har fått så mycket att skriva ner och dokumentera att vi behöver en assistent? Till vems nytta? Kan eleverna först något när vi dokumenterat det? Vad ska dokumenteras? Hur? I tabeller? Stapeldiagram eller grafer? Säkert finns fördelar men med mitt morgonhumör kan jag inte se dem. Tar upp del två med kultur och nöje. Brer en fralla med smör och ost. Läser ingressen till en essä ” Kan man bli miljömedveten genom att läsa skönlitterära berättelser? Att umgänget med böcker kan vara språk- och identitetsutvecklande är de flesta eniga om.” och tänker kul. Läser vidare. Tänker att boktitlarna som essäförfattaren Åsa Nilsson Skåve nämner borde skrivas upp så jag kan låta framtida elever läsa dem. Funderar över vilka böcker jag läste som barn som både gav mig en estetisk upplevelse och som stärkte mitt engagemang och min kunskap. För man kan få båda delarna, det menar författaren. En ö i havet och Ronja Rövardotter kanske. Känner att jag har massa att säga om detta. Mer än om dokumentation. Läser att det måste finnas hopp i berättelsen för att läsaren ska känna att det är meningsfullt att engagera sig politiskt eller personligt. Spännande?
När de andra lämnat bordet tar jag fram datorn och går in på Platsbanken på arbetsförmedlingens hemsida. Skriver in Skåne + lärare och får upp några hundra träffar, förfinar sökningen. Tar en klunk kaffe till. Ett bett av frallan. Kanske om jag kan hitta ett jobb där jag kan fundera mer över skönlitteratur och hur elever kan lära sig något av den än över hur jag ska dokumentera. Skrollar.
Hej från Maike
Klicka här är för att komma till essän.