Lärarstudentbloggen

Här bloggar lärarstudenter om livet som student och framtidens skola

Students, be quiet and talk!

För några dagar sedan fick jag frågan: Vad är skillnaden mellan att undervisa på en internationell skola utomlands och att undervisa i en skola hemma i Sverige?.
Jag hade inte riktigt hunnit reflektera över frågan och kunde därför inte ge ett bra svar. Samtidigt som jag hade en känsla av att jag lätt borde kunna besvara den frågan insåg jag att det trots allt inte var så lätt! Skillnader finns det alltid; oavsett om vi jämför två skolor i två olika länder eller om vi jämför två skolor i Sverige.

Min första VFU utförde jag i en skola i Landskrona. Andra VFU-perioden spenderade jag i American high school of Kosova. Den tredje, och allra sista VFU:perioden ska spenderas i en skola här i Chiang Mai. Alla tre VFU-perioder har varit väldigt lärorika och betytt mycket för mig och min roll i mitt framtida yrke. Jag var nervös inför min första VFU. Jag ifrågasatte mig själv: hur kan jag lita på min magkänsla som sagt till mig att jag kommer bli en bra lärare, redan sedan jag var 10 år, när jag egentligen aldrig hade undervisat en klass på riktigt!
VFU perioden var egentligen mitt första möte med mitt framtida yrke. Jag hade visserligen undervisat privatlektioner innan, men aldrig stått inför en klass. Att få möjligheten att stå framför klassen och undervisa var en klar bekräftelse på att mitt drömyrke verkligen är att bli lärare! Det var bra att jag hade litat på min magkänsla och valt rätt utbildning! Däremot kände jag mig i det här stadiet osäker i mina ämneskunskaper. Inte för att jag inte kunde fysiken och matematiken utan för att jag villa ha räknat alla uppgifter i böckerna för att alltid kunna ge eleverna rätt lösning och rätt svar. Jag var rädd för att improvisera och göra misstag i beräkningar. Att räkna alla uppgifter inför alla klasser kan bli väldigt utmattande. Min handledare försökte ge mig självförtroendet för att inte jag skulle överbelasta mig själv. Som lärare finns det så mycket annat som ska göras och planeras, att inte lita på sina ämneskunskaper är bara en onödig belastning. Det var inte förrän sista veckan, vecka fem, jag kände att jag vågade improvisera mer i undervisningen.

Jag jobbade som vikarie i en skola några veckor innan det var dags att bege mig till Kosovo för att utföra min andra VFU. Mitt självförtroende hade ökats och jag litade mer på mina ämneskunskaper. Detta  medförde att jag kunde lägga större fokus på andra delar av undervisningen. Min största utmaning blev att anpassa lektioner till 40-45 minuters lektioner. Jag provade olika metoder att anpassa undervisa till de alldeles för korta lektionerna. Som lärare måste man ibland bara anpassa undervisningen  utifrån de förhållanden som är givna.  I den här skolan var det även mycket fokus på disciplin. För att jag över huvudtaget skulle ha möjlighet att undervisa eleverna krävdes ett samarbete från elevernas sida.
Jag fick lära mig hur en lektion kan startas upp fort och hur en lektion kan avslutas. Jag fick observera vilka strategier olika lärare(från olika länder) hade för att skapa ett bra och lugnt klassrumsklimat.  Vissa av lärarna hade utfört sin utbildning i USA andra lärare var lokalbor från Kosovo.

Min tredje VFU här i Chiang mai: Mitt självförtroende angående ämneskunskaper har ökat. Eleverna i skolan är mer disciplinerade. Detta ger läraren möjlighet att lägga fokus på andra delar av undervisningen. Bland annat läggs mycket fokus på att utföra praktiska experiment, speciellt i naturvetenskapliga ämnen.
Jag tycker inte att ett klassrum är bra bara för att det är lugnt och stilla i klassrummet. Jag har därför försökt få elever mer aktiva i undervisngen. Bland annat att eleverna i jämna mellanrum har fått förklara viktiga begrepp för varandra. Genom att få tala får eleverna möjlighet att själva göra kopplingar mellan de begrepp som används i undervisningen och kan därför själva upptäcka vilken förståelse de har fått.

Här är en inspelning från min förra lektion när jag använde leken ”med andra ord” i undervisningen . Alla elever har en liten ”white-board” framför sig. Jag gav en förklaring och eleverna skulle skrev på sin ”white-board” vilket begrepp jag förklarade.
Detta gav mig möjlighet att se vilka elever som hade förstått begreppen och vad jag som lärare behöver lägga mer fokus på. Dessutom får leken eleverna vara aktiva! Även om eleverna inte kan svaret har leken i allafall satt igång tankeprocessen.!

Nedanför kan du 45 sekunder av undervisning. Lektionen inleds med ”warm up”. Warm up innbär  2-3 uppgifter som är kopplade till förgående lektion; detta ger eleverna möjlighet att repetera och få en mjukstart av lektionen.  Andra inspelningen är bara en liten del av genomgången. och tredje inspleningen visar leken.

 

september 19, 2014

Inlägget postades i

VFU i Thailand